Idag har nyopererade Lena haft besök av märklig hemtjänstpersonal. Den kvinnliga helt utan utbildning och den manlige med väldigt gammal ambulansutbildning.
Kvinnan skulle så klart vitsa till sig och ta med en kaka. Efter bläddrande hit och dit i böckerna så togs beslut om att baka Herrgårdskakor. Vispa samman ägg och socker gick som en dans men sen skulle det i citronskal. Jaha, det hade hon inte hemma. Det fick bli apelsinskal istället. Eftesom det redan gjorts avsteg från receptet så var det lika bra att prova med att ta i saften också. Smeten blev i alla fall gul och vacker. Innan gräddningen skulle det på russin också. Vadå, det var inga russin i burken? Strunt i dem också. Ny kaksort uppfunnen. Herrgårdskakor blev Torparbröd? Inte illa!
Lite kylskåpsrensning så gick det att skrapa ihop ingredienser till lunch också och så bar det iväg i det snöpudrade landskapet.
Väl framme var det dags att öppna varenda skåpslucka, rota efter kastruller och stekpanna, våldföra sig på den icke bekanta spisen för att sno ihop lunchen.
Patienten var på väldigt glatt humör men jycken fick nog och ville vara ute. Hemtjänstpersonalen fick tillstånd att äta tillsammans med patienten och efter avslutad måltid var det dags för vila. Patienten och den manlige hemtjänstpersonalen intog var sin soffa medan den kvinnliga arbetaren diskade upp.
Avslutning på passet genom prat, skratt och gemensam fika, kaffe med Torparbröd, kring ett minibord, 25 x 25 cm. Det var det enda som fick plats mellan soffa, fåtölj och rullstol. Ja, rullstolen, ja i den satt den kvinnliga hemtjänstpersonalen och hade rast.
Därefter var det dags att lämna patienten ifred för nu var det dags för riktig vila men patienten tyckte faktiskt att hon kunde tänka sig den här typen av hemtjänst varje dag i några veckor.
Det var väl ett bra betyg?
PS. Dragspelsmusik - nej det gick inte.
