För ett bra tag sedan fick jag syn på ett klipp i Aftonbladet, som handlade om en ung mamma som fått hudcancer. Sedan dess har jag följt mammans blogg och blivit gripen av hennes öde. I förra veckan gav hon tillsammans med två andra kvinnor ut en bok: Livet kan inte vänta. Bokmal som jag är så beställde jag den och fick den i fredags och slukade den direkt.
Idag tänkte jag att gå in och skriva en kommentar på hennes blogg, att jag tyckte att boken var bra osv.
Då står det att hon avlidit idag! Hon var på releaseparty för en vecka sedan och har kämpat med sin blogg in i det sista. Jag blev helt tagen och tårarna började rinna.
Nu har jag varit på banken och ätit kaffe och tårta och firat av AMP på hennes sista arbetsdag. Skrattat och skrattat åt gamla minnen.
Fortfarande med glädje i sinnet ska jag nu på jympa.
Tvära kast i sinnet på en tvåtimmarsperiod, är jag onormal?
Ikväll bläddrar jag säkert genom boken igen, tittar på bilder och tycker synd om den okändas kvinnans barn, varav det ena är en handikappad 5-åring. Usch nu börjar jag igen.
Nej, nu har jag har bestämt mig, är nog inte riktigt klok.
tisdag 31 mars 2009
torsdag 26 mars 2009
Förkylningen är på tillbakagång!
Bra det, för då kunde jag ju gå på stickcafé! Jag kunde också hälsa på och lämna in lite mat till mamma.
Idag har jag pratat med Mia i 20 minuter. Det var jätte- jättelänge sedan vi pratade så länge. Det har vi nog inte gjort sedan jul? Det är lustigt men med datorns hjälp, bloggen, mail, Messenger, Facebook och vad det nu än är så håller man kontakten på många sätt ändå. Vet saker om varandra utan att man pratat osv. Vilken skillnad mot förr!
Min moster åkte till Amerika, tja det var ju en evighet sedan förstås men om hon var cirka 20 år när hon åkte så var hon tillbaka i Sverige och hälsade på 4 ggr under sin resterande livstid. Hon hade inte ett speciellt kort liv för hon blev över 90 år. Hennes föräldrar, mina morföräldrar, hade inte telefon så ringde gjorde man inte. Jag vet inte om det överhuvudtaget gick att ringa? Så umgänget blev via brev, skrivna på tunt genomskinligt papper och skickade som flygpost. Man kunde ha vanligt papper också men då fick man inte skicka i luften utan på vatten. Ja, inte flaskpost utan med båt. Undrar varför man inte kunde ha vanligt papper när man skickade med flygplan. Blev det för tungt? Idag kan ju flera hundra människor åka med samma plan + en massa bagage.
Det var roligt med breven förstås. Ofta stod det att de bakade pie och jag undrade nog i 5-6 år vad detta var. Det lät så gott! Kan det vara därför det spelades in en film, American Pie? Bara för att jag satt i Strömby och undrade vad pie var för något?
Postsorteringen var nog ett kapitel för sig också för julbreven fick man skicka i september-oktober om de skulle hinna fram.
Det blev lång utläggning om en gammal moster men det jag ville ha sagt är att det är skönt att det går lättare att hålla kontakt idag. Jag sitter här och räknar och jag tror, att vi har sett Mia uppemot 20 gånger på 10 år. Vilken skillnad mot mina morföräldrar, som fick träffa och prata med sin dotter 2 gånger på 30 år och se sitt barnbarn 1 gång. Stackars människor. De var ju så glada för sina barnbarn. Jag brukade tom vara där på "semester". Tänk att då fick jag brev från min bror, Rolf, som saknade sin syster. Jag har breven kvar än som bevis!
Bra att tekniken har utvecklats så att det är lätt att hålla kontakt!
Idag har jag kollat på bil i en broschyr. Kryssat för en massa tillbehör och sen gick jag på stickcafé. När jag kom hem satt det en glad bilförsäljare i köket. Han gav mig en kram och tackade för affären. Men HALLÅ DÄR! Lugn nu, ta inte kryssen på allvar. Ta inget kryss på allvar!
Det enda som jag vill ha är USB-port så att jag kan koppla mp-3spelare med ljudbok till bilen. Det vill jag ha när jag kör till Linköping, Ålem, Högsby och Mönsterås.
Bilmärke och andra oväsentligheter spelar mindre roll men bra om den startar, förstås!
Det var dagens funderingar.
Till Eddie-grodan-pojken!, Hoppas att du snart blir bra från din influensa. Be mamma starta en mail åt dig så att vi kan skicka hemlig post. Kram från mormor!
Idag har jag pratat med Mia i 20 minuter. Det var jätte- jättelänge sedan vi pratade så länge. Det har vi nog inte gjort sedan jul? Det är lustigt men med datorns hjälp, bloggen, mail, Messenger, Facebook och vad det nu än är så håller man kontakten på många sätt ändå. Vet saker om varandra utan att man pratat osv. Vilken skillnad mot förr!
Min moster åkte till Amerika, tja det var ju en evighet sedan förstås men om hon var cirka 20 år när hon åkte så var hon tillbaka i Sverige och hälsade på 4 ggr under sin resterande livstid. Hon hade inte ett speciellt kort liv för hon blev över 90 år. Hennes föräldrar, mina morföräldrar, hade inte telefon så ringde gjorde man inte. Jag vet inte om det överhuvudtaget gick att ringa? Så umgänget blev via brev, skrivna på tunt genomskinligt papper och skickade som flygpost. Man kunde ha vanligt papper också men då fick man inte skicka i luften utan på vatten. Ja, inte flaskpost utan med båt. Undrar varför man inte kunde ha vanligt papper när man skickade med flygplan. Blev det för tungt? Idag kan ju flera hundra människor åka med samma plan + en massa bagage.
Det var roligt med breven förstås. Ofta stod det att de bakade pie och jag undrade nog i 5-6 år vad detta var. Det lät så gott! Kan det vara därför det spelades in en film, American Pie? Bara för att jag satt i Strömby och undrade vad pie var för något?
Postsorteringen var nog ett kapitel för sig också för julbreven fick man skicka i september-oktober om de skulle hinna fram.
Det blev lång utläggning om en gammal moster men det jag ville ha sagt är att det är skönt att det går lättare att hålla kontakt idag. Jag sitter här och räknar och jag tror, att vi har sett Mia uppemot 20 gånger på 10 år. Vilken skillnad mot mina morföräldrar, som fick träffa och prata med sin dotter 2 gånger på 30 år och se sitt barnbarn 1 gång. Stackars människor. De var ju så glada för sina barnbarn. Jag brukade tom vara där på "semester". Tänk att då fick jag brev från min bror, Rolf, som saknade sin syster. Jag har breven kvar än som bevis!
Bra att tekniken har utvecklats så att det är lätt att hålla kontakt!
Idag har jag kollat på bil i en broschyr. Kryssat för en massa tillbehör och sen gick jag på stickcafé. När jag kom hem satt det en glad bilförsäljare i köket. Han gav mig en kram och tackade för affären. Men HALLÅ DÄR! Lugn nu, ta inte kryssen på allvar. Ta inget kryss på allvar!
Det enda som jag vill ha är USB-port så att jag kan koppla mp-3spelare med ljudbok till bilen. Det vill jag ha när jag kör till Linköping, Ålem, Högsby och Mönsterås.
Bilmärke och andra oväsentligheter spelar mindre roll men bra om den startar, förstås!
Det var dagens funderingar.
Till Eddie-grodan-pojken!, Hoppas att du snart blir bra från din influensa. Be mamma starta en mail åt dig så att vi kan skicka hemlig post. Kram från mormor!
tisdag 24 mars 2009
Idag avstår jag från
Spa-behandling och 3-rättersmiddag på Stufvenäs!
-men det är inget avstående som grundar sig på några ädla premisser utan tvärtom jag gör det inte med någon större glädje för tillfället kommer aldrig igen!
AMP ska sluta efter nästan 50 år i banken och typiskt nog är det firande av henne ikväll och här är jag utslagen av en banal förkylning.
Sen är det ju frågan om vem det är synd om henne eller mig eller rentav resten av sällskapet?
Hur eller hur så slipper de höra mina nedskrivna minnen men jag ska nog se till att AMP får dem vid ett annat tillfälle. Om inte annat så i mars 2010 för då har jag lurat hit henne på kaffe. Jag frågade häromdagen om hon kunde komma och dricka kaffe i mars 2010. Javisst svarade hon. Bra, sa jag för då kan du revidera räkenskaperna för Friskis & Svettis samtidigt. Så lätt fixade jag valberedningens arbete! De hade sökt efter revisor länge men de kunde inte knepen.
Så ful är jag alltså och det är kanske därför som jag är däckad idag.
-men det är inget avstående som grundar sig på några ädla premisser utan tvärtom jag gör det inte med någon större glädje för tillfället kommer aldrig igen!
AMP ska sluta efter nästan 50 år i banken och typiskt nog är det firande av henne ikväll och här är jag utslagen av en banal förkylning.
Sen är det ju frågan om vem det är synd om henne eller mig eller rentav resten av sällskapet?
Hur eller hur så slipper de höra mina nedskrivna minnen men jag ska nog se till att AMP får dem vid ett annat tillfälle. Om inte annat så i mars 2010 för då har jag lurat hit henne på kaffe. Jag frågade häromdagen om hon kunde komma och dricka kaffe i mars 2010. Javisst svarade hon. Bra, sa jag för då kan du revidera räkenskaperna för Friskis & Svettis samtidigt. Så lätt fixade jag valberedningens arbete! De hade sökt efter revisor länge men de kunde inte knepen.
Så ful är jag alltså och det är kanske därför som jag är däckad idag.
måndag 23 mars 2009
Gunnel delar alltid med sig!
Hon har varit i Huvudstaden och hämtat en förkylning. Jag har fått låna den.
fredag 20 mars 2009
torsdag 19 mars 2009
Grattis Ingela!
Jag hoppas att du har en bra dag i dina fina röd-gula Team Pesto kläder. Hans hälsar också! (Tror jag)
onsdag 18 mars 2009
söndag 15 mars 2009
Nej tack Elias!
Du kan inte följa med på bio med den munnen!
Å andra sidan så hade du det gosigare hemma med mamma medan farmor och Eric var på Findus & Pettsson. Observera att den här gamla bloggaren var på premiär igen!
Måste tala om att Rachel gjorde jättegod saffransrisotto, som vi åt innan Eric och jag gick på bio. Desserten kan ni gissa er till av Elias mun, kanske?
Vågar jag berätta vad jag gjorde på tåget Kalmar-Linköping-Kalmar? Stickade!
På hemresan hade jag dessutom trevlig granne, som helt osvenskt pratade med mig hela tiden. Vad jobbar han tror ni? Psyket så klart. Det var en skolad kommunikatör. Tiden gick jättefort och vi hade massor med gemensamma bekanta. Han verkade känna till hela Torsås och då var det inte från arbetsplatsen utan från hobbyarbetsplatserna!
Den kidnappade babyn i USA har fortfarande inte kommit tillrätta och polisen gör ingenting!
http://www.thorwang.com/, där kan ni följa mammas blogg och se domstolsbeslut mm.
torsdag 12 mars 2009
Vågar jag tala om?
att jag varit på stickcafé i eftermiddag?
Jo. det har jag men jag har också varit på jympa ikväll och jag har lagt ner ett par tre timmar i trädgården. Då kanske det är godkänt med café också? Kakan var dessutom jättegod! Choklad med kokostosca och jag har receptet....., tra la la!
Jo. det har jag men jag har också varit på jympa ikväll och jag har lagt ner ett par tre timmar i trädgården. Då kanske det är godkänt med café också? Kakan var dessutom jättegod! Choklad med kokostosca och jag har receptet....., tra la la!
onsdag 11 mars 2009
Rena stickbloggen?
Nu tror ni att jag inte gör något annat än stickar, eller hur? Så är det inte. Idag t ex rensade jag i trädgården på förmiddagen. Evert sa att det var för tidigt att jorden inte redde sig, eller vad det nu var, men vadå? Jag ska inte göra sås av jorden så den behöver inte reda sig?
Nej, jag begrep vad han menade men jag tog bara bort lite löv, klippte ner och tog lite ogräs hör och där i rabatterna. Det är ju alltid så roligt att spana ner i jorden på våren. Jag brukar putta ner lite lökar här och där på hösten så det är alltid något nytt att hålla utkik efter.
En del grävde jag ner i Ragnabo förstås men det dröjer än några veckor innan vårbruket börja på de domänerna.
När jag gick här ute dubbelvikt hörde jag en man ropa: Kliar det? Jag blev väldigt fundersam och undrade vad är det för en konstig typ men fortsatte rensa men han gav sig inte så till slut fick jag resa mig upp. Det stor en karl utanför häcken med ett jättestort helskägg och han såg faktiskt ganska trevlig ut. Jag med mina fjolliga öron hade som vanligt bara hört delar av meningen. Han hade sagt: Har det börjat klia i fingrarna nu när solen sticker fram? Så nu är man väl en visa i bodarna på byggarbetsplatsen. De sitter säkert där och säger att det bor en tjurig kärring där borta. Sen tycker de nog synd om Evert. Han brukar gå bort till dem och spela skitgubbe efter lunchen.
Under eftermiddagen har Linda och jag gjort ett shoppingrace i Kalmar, Stadium, Plantagen, IKEA och Citygross. Några kronor fattigare blev vi men jag hoppas, att vi köpte sådant som vi behövde.
Tror ni att jag köpte några plantor? Jodå krukomanen är igång! Så nu får jag försöka vara trevlig och hålla utkik efter byggjobbarna och vinka och skratta, när jag är ute.
Sen ikväll så blev knapparna isydda och trådarna fästade i det näst sista av de små stickprojekten. Det är bara ett par tvåändsstickade grytlappar kvar i korgen. Fästa lite trådar och virka runt kanten - sen är det stora, stora sakerna kvar och det hinner bli höst och vinter igen innan de är klara.
tisdag 10 mars 2009
Nu är det snart
bara stora saker kvar att avsluta och det tar tid.
Mias långkofta
Gardiner
Överkast
och sen har jag sett massor med saker som jag vill göra........
En sak till kan jag bocka av - i eftermiddag har jag bjudit ett kontor på tårta. Det är alltid en början så nu är jag på gång. Måste bjuda på minst två kontor ytterligare.
Fast sen börjar det problematiska - vad ska jag göra med alla strökompisar? Åka runt och bara fika lite med de utvalda eller hur gör man? Inte helt enkelt när man har varit kringresande artist fast jag måste erkänna att det var roligt att få uppmärksamheten så något måste jag fixa till dem. det får nog bli någon slags turne utspridd över tiden.
Mias långkofta
Gardiner
Överkast
och sen har jag sett massor med saker som jag vill göra........
En sak till kan jag bocka av - i eftermiddag har jag bjudit ett kontor på tårta. Det är alltid en början så nu är jag på gång. Måste bjuda på minst två kontor ytterligare.
Fast sen börjar det problematiska - vad ska jag göra med alla strökompisar? Åka runt och bara fika lite med de utvalda eller hur gör man? Inte helt enkelt när man har varit kringresande artist fast jag måste erkänna att det var roligt att få uppmärksamheten så något måste jag fixa till dem. det får nog bli någon slags turne utspridd över tiden.
Nu ska dom filtas.
Det kanske inte blir något kvar? Mia är bra på att filta men hon är ju inte här. Jag får försöka. De kan väl kanske bli barntofflor av dem? Nu har jag åtminstone färdigställt några projekt idag.
måndag 9 mars 2009
Ved?
Nu är brädorna räknade men vi har glömt hur många det var. Spelar roll - de som ska ha huset är nog inte så noga.
söndag 8 mars 2009
Usch så hemskt!
Jag följer www.thorwang.com.
Gör ni det också?
Det är så overkligt, att en man som misshandlat sin sambo och har besöksförbud, kidnappar sonen bara för att straffa fd sambon.
Det finns berättelser och filmsnuttar från mamman på hemsidan. Kopior på domstolsbeslut mm. En ny sång tillägnad den lille pojken mm.
Det finns två starka kvinnor i Sverige, som organiserar en hel del hjälp. Om jag inte misstar mig kommer den ena från en grannstad?
Läs själva, ett gripande öde.
Gör ni det också?
Det är så overkligt, att en man som misshandlat sin sambo och har besöksförbud, kidnappar sonen bara för att straffa fd sambon.
Det finns berättelser och filmsnuttar från mamman på hemsidan. Kopior på domstolsbeslut mm. En ny sång tillägnad den lille pojken mm.
Det finns två starka kvinnor i Sverige, som organiserar en hel del hjälp. Om jag inte misstar mig kommer den ena från en grannstad?
Läs själva, ett gripande öde.
lördag 7 mars 2009
Grattis KENT!
Vi hoppas att du har det gott på både 30-årsdagen och på semestern! Hälsa alla omkring dig.
måndag 2 mars 2009
Jag har en spännande ljudbok på gång.
Det är därför som jag går långrunda i regnväder. Även om jag lyssnar på boken hela tiden så jag jag inte låta bli att fascineras av att vildsvinen kan markbereda på det här sättet med näsa och mun.
Nu funderar jag på att försöka själv hemma i rabatterna. men det kanske måste göras på nätterna?
söndag 1 mars 2009
Sammanfattning av veckan som gick!
Veckan började lite knackigt men jag tillfrisknade något så att jag klarade av Högsby på måndagen.
Halsvärken hängde i ytterligare några dagar men jag tog det ganska lugnt och avstod tom jympan.
Onsdagskvällen fasade jag inför - för då skulle avtackningen av mig ske. Det var tredje gången som vi bestämt tid för det. Usch fy så hemskt det var innan - men - så roligt det blev. Inget sentimentalt alls utan bara en massa minnen som lockade till många skratt. God mat och dryck, tipspromenad med frågor om mig. Sen hade de två "närmaste galningarna" handlat prylar på second hand och jag skulle gissa vad - vem prylarna syftade på. Det var en lyckträff och lockade till många skratt. Inom bankvärlden skriver man på sekretessförbindelser som gäller i alla evighet så tyvärr bloggvänner, jag kan inte berätta vad eller vem t ex "mannen med kameran" syftade på.
"Gamle chefen" läste upp gamla julrim som jag skrivit för minst 20 år sedan. Vad en del kan spara på gammalt skräp!
Avskedsgåvor i form av vackra blommor och en påse med en "massa" kronor fick jag också. Nu måste jag bara bestämma vart pengarna ska användas till. Resa, teater, kurs?
Mitt tacktal löste jag genom att berätta för var och en omkring bordet - vad jag skulle komma ihåg just den personen för. Det verkade populärt trots att det drevs ganska kraftigt ......
Nu får jag fixa lite tårtor sen är den epoken över. Tur att jag har lite konsultjobb kvar för det är inte helt lätt att klippa av.
Resten av veckan har ägnats åt lite mammahjälp, besök på vårdcentral för planering och allt som hör därtill.
Igår lördag var det dags för mig att överraska en av de "gamla cheferna" med en liten födelsedagspresent. Hon var inte hemma på dagen. Sånt får man reda på i afären när man bor i Torsås och man får också reda på var hon är och när hon kommer tillbaka och varför. Bra va?
Jag lämnade en blomman på hennes altan och hon hann inte mer än in förrän hon ringde och sa KOM ikväll. Jag vet ingen som är så sällskapssjuk som hon är.
Jo, en person - mamma.
Vi hade en mycket trevlig lördagsskväll och idag fick jag ta en långpromenad för att hämta bilen. Bra för då fick jag frukost. Sen bestämde vi att nu skulle vi se till att träffas lite mer framöver - men först ska hon också avtackas. Den stackars gamla 61åriga damen måste åka till Stockholm för den proceduren och det blir bara på ett fik, trodde hon. Det verkar sämre ju högre upp man kommer i tjänsterna? Eller?
Hoppsan, jag höll på att glömma. För första gången i världshistorien så var det premiär på Centrumbiografen på fredagskvällen.Vilken film? Mannen som hatade kvinnor. Vi premiärlejon gick på den tidiga föreställningen för ska man vara först så ska man. Då kan man hamna i Hänt i Veckan? Ah. här blir det nog mer Tönt i Veckan? Eller Tant i veckan?
Halsvärken hängde i ytterligare några dagar men jag tog det ganska lugnt och avstod tom jympan.
Onsdagskvällen fasade jag inför - för då skulle avtackningen av mig ske. Det var tredje gången som vi bestämt tid för det. Usch fy så hemskt det var innan - men - så roligt det blev. Inget sentimentalt alls utan bara en massa minnen som lockade till många skratt. God mat och dryck, tipspromenad med frågor om mig. Sen hade de två "närmaste galningarna" handlat prylar på second hand och jag skulle gissa vad - vem prylarna syftade på. Det var en lyckträff och lockade till många skratt. Inom bankvärlden skriver man på sekretessförbindelser som gäller i alla evighet så tyvärr bloggvänner, jag kan inte berätta vad eller vem t ex "mannen med kameran" syftade på.
"Gamle chefen" läste upp gamla julrim som jag skrivit för minst 20 år sedan. Vad en del kan spara på gammalt skräp!
Avskedsgåvor i form av vackra blommor och en påse med en "massa" kronor fick jag också. Nu måste jag bara bestämma vart pengarna ska användas till. Resa, teater, kurs?
Mitt tacktal löste jag genom att berätta för var och en omkring bordet - vad jag skulle komma ihåg just den personen för. Det verkade populärt trots att det drevs ganska kraftigt ......
Nu får jag fixa lite tårtor sen är den epoken över. Tur att jag har lite konsultjobb kvar för det är inte helt lätt att klippa av.
Resten av veckan har ägnats åt lite mammahjälp, besök på vårdcentral för planering och allt som hör därtill.
Igår lördag var det dags för mig att överraska en av de "gamla cheferna" med en liten födelsedagspresent. Hon var inte hemma på dagen. Sånt får man reda på i afären när man bor i Torsås och man får också reda på var hon är och när hon kommer tillbaka och varför. Bra va?
Jag lämnade en blomman på hennes altan och hon hann inte mer än in förrän hon ringde och sa KOM ikväll. Jag vet ingen som är så sällskapssjuk som hon är.
Jo, en person - mamma.
Vi hade en mycket trevlig lördagsskväll och idag fick jag ta en långpromenad för att hämta bilen. Bra för då fick jag frukost. Sen bestämde vi att nu skulle vi se till att träffas lite mer framöver - men först ska hon också avtackas. Den stackars gamla 61åriga damen måste åka till Stockholm för den proceduren och det blir bara på ett fik, trodde hon. Det verkar sämre ju högre upp man kommer i tjänsterna? Eller?
Hoppsan, jag höll på att glömma. För första gången i världshistorien så var det premiär på Centrumbiografen på fredagskvällen.Vilken film? Mannen som hatade kvinnor. Vi premiärlejon gick på den tidiga föreställningen för ska man vara först så ska man. Då kan man hamna i Hänt i Veckan? Ah. här blir det nog mer Tönt i Veckan? Eller Tant i veckan?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)