och då hittar jag två presentationer, tillverkade i Power Point av en då nästan 7 och nästan 9-åring! Det ingår även en hel del bilder men jag återger endast texten:
Presentation 1
Me and my sister
Me
Hi, my name is Alma Zickerman. I am 8 years old. I was born 22nd October year 2000. I come from Sweden where you speak Swedish but I live in Dubai where you can speak English or Arabic but I speak English. I have lived in Dubai for 7 years. Not bad, huh? Did you know that I have one sister called Ebba and one brother called Eddie. They are both younger than me.
My sister
Hi, my name is Ebba Zickerman. The younger sister of Alma, did you know that she helps me a lot?
I am 6 years old. I was born on the date 12 th September year 2002. I come from Sweden but live in Dubai. Just like my older sister. I was born i Dubai so I have lived here for 6 years exactly how old I am!
Del 2
About our Family.
By Alma and Ebba Zickerman
Introduction
Hi, it is us again you know from the last booklet we made? Don´t worry you won´t hear that much about us any more! Anyway this booklet will be about our family and how much we like them. The members of our family we will be introducing are our: brother, mum, dad and my mums parents.
Our brother
Our younger brother is called Eddie. He is only 5 yaers old. He was born on the 1st December, yar 2003. All we would really want to say about him is that he is: crazy, noisy, sneaky, only a little annoyig sometimes but we love him more than anythin. Oh and he is really STRONG!!!
Our Mum
Our mum is called Maria but is known as Mia. She is very, very kind and we are sure that we can trust her on most of our troubles but when it comes to Alma´s homework on the computer we are not so exactly sure. We love her lots and lots and lots.
Our Dad
Our dad is called Peter, he is 37 years old. I feel kind of sorry for him because we sometimes don´t take his advice and this advice we are talking about is normally about safety. But that doesn´t mean that we don´t love him lots and lots because that we do!
The Best Grandma...
Our grandma is called Gerthie. She is one of the best grandma´s in the world!!! We are so proud of her and we always get extra happy when we see her even if it has only gone 2 minutes. We love her so, so, so, so, so much and we know we always will.
Our Grandpa And Dog
Our grandp is called Evert and our dog is called Trassel. The reason we put them together is because they lov each other and when we are not there Trasse never leaves our grandpa´s site.
Visst är de duktiga!
söndag 27 september 2009
lördag 26 september 2009
fredag 25 september 2009
torsdag 24 september 2009
Gräsklippning!
Som alla säkert vet vid det här laget så klipper Evert gräs på tomterna i Ragnabo. Fast nu har det varit lite struligt att komma åt gräsklipparen.
Den står nämligen inkörd i nya garaget och där har den stått säkert!
För drygt en vecka sedan åkte vi ner för att klippa gräs och lyckades komma in i garaget via sidodörr men fick inte upp garageporten istället började larmet tjuta och tjuta och tjuta. Så klart att man kan stänga av det om man har koden med sig men det har man inte.
Vi konstaterar att det inte blir någon gräsklippning utan får åka hem, hämta kod, köra ner igen, slå kod och få tyst på tjutet. Tur att inte utomhussirenerna också var igång.
Ett nytt försök att öppna porten men nix - det gick inte. OK - då väntar vi till elkillen är tillbaka.
Nu som först har då alla pusselbitarna fallit på plats så idag har det varit slåttergille hela eftermiddagen.
Jag har gått med handgräsklipparen i drygt 4 timmar och Evert kört det stora vrålåket. Borde varit tvärtom???
Konstigt att ingen vill släppa upp mig på traktorn. Kan det vara för att den är midjestyrd? Tror det, jag körde visst ner ett syrenträd med en midhestyrd gräsklippare för några år sedan borta i Västrakulla. Men vadå då? När trädet kommit över värsta chocken så kom det upp en syrenbuske efter vintervila. Men den blommade visst aldrig.........
Den står nämligen inkörd i nya garaget och där har den stått säkert!
För drygt en vecka sedan åkte vi ner för att klippa gräs och lyckades komma in i garaget via sidodörr men fick inte upp garageporten istället började larmet tjuta och tjuta och tjuta. Så klart att man kan stänga av det om man har koden med sig men det har man inte.
Vi konstaterar att det inte blir någon gräsklippning utan får åka hem, hämta kod, köra ner igen, slå kod och få tyst på tjutet. Tur att inte utomhussirenerna också var igång.
Ett nytt försök att öppna porten men nix - det gick inte. OK - då väntar vi till elkillen är tillbaka.
Nu som först har då alla pusselbitarna fallit på plats så idag har det varit slåttergille hela eftermiddagen.
Jag har gått med handgräsklipparen i drygt 4 timmar och Evert kört det stora vrålåket. Borde varit tvärtom???
Konstigt att ingen vill släppa upp mig på traktorn. Kan det vara för att den är midjestyrd? Tror det, jag körde visst ner ett syrenträd med en midhestyrd gräsklippare för några år sedan borta i Västrakulla. Men vadå då? När trädet kommit över värsta chocken så kom det upp en syrenbuske efter vintervila. Men den blommade visst aldrig.........
fredag 18 september 2009
Blandade känslor.
Idag har mamma och jag varit på begravning i grannförsamlingen, Söderåkra kyrka. Det var en äldre släkting på min pappas sida som gått bort. På något sätt var det en glad begravning. Jag kan inte riktigt förklara men prästens minnestal i kyrkan var väldigt personligt och bra men han är ju "proffs". Det som imponerade mest på mig var barnbarnens avsked. Två flickor 25-30 år berättade mormorsminnen vid graven. roliga minnen! Ett annat barnbarn, som inte kunde närvara hade skickat ett jättefint brev, som lästes upp. Hon berättade för sin mormor om ett alldeles nytt barnbarnsbarn!
Så klart att börjar mina ögon rinna när alla andra blir glada! Ja, man är som man är.
Vid sockenstugan hade prästen ställt sig i dörröppningen för där kunde han fånga upp alla. Jag tror, att han alltid gör så? I alla fall på de begravningar som jag varit med på i Söderåkra. Han vill ha reda på relationerna, varför man är där osv. Egentligen ett smart sätt att lära känna folk i kommunen på. Idag ville han ha reda på var mamma kom från. Tyvärr så var hon inte riktigt"med" idag så det blev lite Goddag Yxskaft av svaren. Hon svarade att hon varit gift med en målare och på så sätt fick prästen ihop att jag är syskon med Roffe Målare. Oj, vilken lycklig präst. Nu kunde han knyta ihop den säcken.
Så talade jag om för honom att jag haft förmånen att lära känna en annan präst med samma namn. Varpå han blixtsnabbt svarar: Han är rappare.
Vadå?? Du är ganska slängd i ...också!
Anders, vad tror du han menade? Jag vet!
Så klart att börjar mina ögon rinna när alla andra blir glada! Ja, man är som man är.
Vid sockenstugan hade prästen ställt sig i dörröppningen för där kunde han fånga upp alla. Jag tror, att han alltid gör så? I alla fall på de begravningar som jag varit med på i Söderåkra. Han vill ha reda på relationerna, varför man är där osv. Egentligen ett smart sätt att lära känna folk i kommunen på. Idag ville han ha reda på var mamma kom från. Tyvärr så var hon inte riktigt"med" idag så det blev lite Goddag Yxskaft av svaren. Hon svarade att hon varit gift med en målare och på så sätt fick prästen ihop att jag är syskon med Roffe Målare. Oj, vilken lycklig präst. Nu kunde han knyta ihop den säcken.
Så talade jag om för honom att jag haft förmånen att lära känna en annan präst med samma namn. Varpå han blixtsnabbt svarar: Han är rappare.
Vadå?? Du är ganska slängd i ...också!
Anders, vad tror du han menade? Jag vet!
onsdag 16 september 2009
Visst är det idylliskt?
Vilken härlig höst vi har! Det blir långa promenader varje dag. Igår hittade vi en rymling.
Jag ringde Hans och hoppades på att han hittade ägaren. Själv smög jag mig förbi med Trassel. Modig? Ja, när dom är innanför staket!
tisdag 15 september 2009
Oj, vad effektiva de var idag då.
Det brukar vara klagomål på väntetider, samordning mm när det gäller sjukvård.
- Idag kan jag inte hålla med. På 1,5 timme fixade de 2 st röntgenundersökningar baserade på 2 remisser och från olika instanser. Inte nog med det fick även ett möte med en läkare under den tiden. Den läkaren servade också med besked på röntgen, som var beställd från Torsås. (antagligen får jag besked även från Torsås). Mer då? Ja, en specialist blev tillkallad och han ska "ta över".
Fast innan han tar till kniven ska det för säkerhets skull till en skiktröntgen innan. Men ändå vad glad man blir när så mycket fixas på så kort stund.
Det kanske är nu väntetiden börjar istället? Men det är ingen fara på taket - jag kan vänta. Jag betraktar mig inte som riktigt sjuk, har bara ont, så jag bjuder gärna på att allvarliga fall går före.
Annars rullar tiden på, Trasselpromenad, stickcafé, lite trädgårdsysslor och någon gång framöver kanske jag rent av börjar städa inomhus?
Men först måste jag rösta på Linda på söndag!
- Idag kan jag inte hålla med. På 1,5 timme fixade de 2 st röntgenundersökningar baserade på 2 remisser och från olika instanser. Inte nog med det fick även ett möte med en läkare under den tiden. Den läkaren servade också med besked på röntgen, som var beställd från Torsås. (antagligen får jag besked även från Torsås). Mer då? Ja, en specialist blev tillkallad och han ska "ta över".
Fast innan han tar till kniven ska det för säkerhets skull till en skiktröntgen innan. Men ändå vad glad man blir när så mycket fixas på så kort stund.
Det kanske är nu väntetiden börjar istället? Men det är ingen fara på taket - jag kan vänta. Jag betraktar mig inte som riktigt sjuk, har bara ont, så jag bjuder gärna på att allvarliga fall går före.
Annars rullar tiden på, Trasselpromenad, stickcafé, lite trädgårdsysslor och någon gång framöver kanske jag rent av börjar städa inomhus?
Men först måste jag rösta på Linda på söndag!
torsdag 10 september 2009
onsdag 9 september 2009
9.9.2009 kl. 9.00
Vad gjorde jag då? Jo, det var dags för konsultdag i Högsby. Det var inte utan att jag kände mig ringrostig på vägen dit.
Jag hade tänkt sätta ihop några rader på papper igår men jag började sortera leksaker, dockkläder, utklädningskläder i skänk och sparahögar. Så det där programmet kom bara till hjärnkontoret. Men vad gör det? Det blir ett mer levande program och det medför att deltagarna blir aktivare.
Hur eller hur så föll det i god jord så det blir flera utryckningar framöver.
Imorgon ska jag ta en promenad med mormor till Vårdcentralen för provtagning. Undrar om det räcker med 50 minuter? Stegen är korta men hon vill gå så vi gör ett försök.
Resten av dagen ska det komma en liten kille på besök medan hans mamma testar bilen. Det blir roligt för nu har jag varit barnlös i flera (2) dagar.
Som ni förstår så har dubaianska fanclubben åkt och det kan ta uppemot 10 månader innan vi ses igen. Usch hemska tanke! Nej, tvärtom egentligen. Jag har en förmån att få träffa dem hela två månader på sommaren.
Sen har jag ju en fanclub till, tre småkillar. Jag är ju Hamo också, som Elias säger. De måste få lite tid också.
Tiden rusar och det är snart dags för födelsedagsfester i oktober, 1 år, 2 år och 88 år.
- Oj, visst går det fort! Det gäller att fånga ögonblicken och njuta av dem istället för att gräma sig över tiden som har flytt.
Jag hade tänkt sätta ihop några rader på papper igår men jag började sortera leksaker, dockkläder, utklädningskläder i skänk och sparahögar. Så det där programmet kom bara till hjärnkontoret. Men vad gör det? Det blir ett mer levande program och det medför att deltagarna blir aktivare.
Hur eller hur så föll det i god jord så det blir flera utryckningar framöver.
Imorgon ska jag ta en promenad med mormor till Vårdcentralen för provtagning. Undrar om det räcker med 50 minuter? Stegen är korta men hon vill gå så vi gör ett försök.
Resten av dagen ska det komma en liten kille på besök medan hans mamma testar bilen. Det blir roligt för nu har jag varit barnlös i flera (2) dagar.
Som ni förstår så har dubaianska fanclubben åkt och det kan ta uppemot 10 månader innan vi ses igen. Usch hemska tanke! Nej, tvärtom egentligen. Jag har en förmån att få träffa dem hela två månader på sommaren.
Sen har jag ju en fanclub till, tre småkillar. Jag är ju Hamo också, som Elias säger. De måste få lite tid också.
Tiden rusar och det är snart dags för födelsedagsfester i oktober, 1 år, 2 år och 88 år.
- Oj, visst går det fort! Det gäller att fånga ögonblicken och njuta av dem istället för att gräma sig över tiden som har flytt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)